Minns ni vad jag skrev för ett tag sedan? Det där om kvällen vid bryggan, här vid Kolsnaren i västra Sörmland, när Jenny och jag satt och pratade om ingenting särskilt och allt kändes långsamt på det så där bästa sättet?
Nu är vi mitt i sommaren. Och jag sitter och tänker på precis samma sak fast från andra hållet, fast nu på gräsklipparen. Den där roboten hänger inte med riktigt, så vi får hjälpas åt.
Ni är lediga, eller många av er i alla fall. Vi jobbar. Och vi gör det så gärna, för det är liksom hela poängen. Att ni ska kunna fylla på den där energidepån ordentligt nu, så att ni orkar skörda till hösten.
Privatgäst eller konferensgäst, samma människa, olika behov.
Inom besöksnäringen delar vi upp gäster i segment. Det låter kallare än det är. Det handlar egentligen bara om att behoven ser olika ut beroende på varför man kommer.
Just nu tänker vi mycket på dig som privatgäst. Kanske reser du hit med någon du håller av och vill äta riktigt bra mat i vår restaurang där vi lagar maten med råvaror från skafferiet vi faktiskt bor i och inte har för mycket spring omkring dig. Kanske är ni ett gäng kompisar som vill spela golf på Vingåkers golfbana som ligger hundra meter från vårt hotell, hänga i trädgården och dricka något gott i skymningen, eller bada bastu nere vid sjön Kolsnaren. Kanske vill du bara vara ifred och inte behöva förklara varför.
Det är en annan sak än när samma person sitter i ett konferensrum med sin arbetsgrupp och ska ta sig igenom två dagars strategi. Leveransen är annorlunda, känslan är annorlunda, men personen är densamma. Det är något jag tycker är rätt fascinerande egentligen.
Dom här tre dagar utan agenda, vad gör det egentligen med oss då?
Jag vet inte vad svaret är för dig. Det kanske inte ens är oss. Kanske är det husbilslivet, att stå på näsan någonstans i det egna landet, att bara vara hemma utan att behöva prestera något alls. Det är helt okej.
Men det jag vet, dels för att jag känner det själv och för att gäster säger det till mig, är att något händer när man lämnar sin vardag på riktigt. Inte bara stänger datorn och tar en öl på balkongen. Utan faktiskt åker iväg.
Axlarna åker ner när man kliver ur bilen på vår parkering här i Sörmland, en timme från Stockholm. Det finns ingen dramatik i det, det är helt enkelt vad som händer när kroppen förstår att den är någon annanstans nu.
Och sedan undrar jag alltid: vad händer sen? Vad gör de där tre dagarna med oss egentligen?
Jag har funderat på det där ganska mycket. Och jag tror att svaret är enklare än man kanske tror.
Det tar ungefär ett dygn. Det är sällan något dramatiskt händer dag ett, folk är fortfarande lite uppkopplade, lite rastlösa, lite inne i sin egen rytm hemifrån. Men dag två ser de annorlunda ut. Lugnare kring ögonen. Mer benägna att sitta kvar vid bordet efter maten. Mer benägna att säga det de faktiskt tänker.
Det är inte vila i den passiva meningen. Det är mer som att hjärnan äntligen får byta spår. Vi är så vana vid att hålla igång, inte bara på jobbet, utan hela tiden. Inkorgen, flödet, beslutet om vad man ska äta till lunch. Det där bruset slutar man höra för att man alltid har det i öronen.
När det lägger sig händer något. Samtalen blir annorlunda. Mer personliga, mer på riktigt. Vi vet det för att vi är med i dem på ett sätt som kanske inte är självklart på ett större hotell. Båsenberga drivs av oss som familj, mamma, pappa, barn och barnbarn. Ni kommer som gäster och blir någonting annat ganska snabbt. Det känns. Det märks. Och det är svårt att sätta ord på, men lätt att känna igen när man är mitt i det.
Vad vi har att erbjuda dig just nu då?
Mat lagad av det som finns runt oss – gös från Hjälmaren, grönsaker ur sörmländsk jord, smaker som berättar om platsen vi lever på. En middag i vår restaurang som inte har någon naturlig sluttid. Vingåkers golfbana hundra meter bort för den som vill spela golf och ha lite rörelse och tystnad i benen. Bastun nere vid Kolsnaren och mornar utan agenda.
Och för den som bara vill sitta i trädgården med ett glas i handen och titta på att ingenting händer så funkar det också utmärkt.
Boka med kort varsel, sommaren är inte slut. Det finns helger kvar och vi tar gärna emot er med kort varsel, oavsett om ni är ett par som vill äta bra och spela golf nära Stockholm, ett sällskap som söker en upplevelse tillsammans, eller en ensam gäst som bara behöver några dagar av ingenting.
Ibland räcker det med att bestämma sig på en tisdag kväll. Du ensam med dina tankar, eller någon du delar livet med bredvid dig i soffan. Att ni tittar på varandra och frågar: vad är det egentligen som får oss att varva ner?
Svaret på den frågan är olika för alla. Men ibland är det värt att åka iväg och ta reda på det.
Magnus Danielsson,
VD, Båsenberga Hotell
